Längesen igen....

Oj oj man märker att det är inte det lättaste att hitta tiden och orken att sitta här och blogga men jag brukar ju vara duktigare än såhär iallafall.


Jaja nu är jag här iallafall.





Vi har varit hos doktorn på BVC eftersom Izabelle fortfarande håller på att spy och går inte upp sådär väldans jätte mycket i vikt heller.


Hon håller sig ju till sin egen kurva så det är ju bra men hon är ju inte direkt en tjock bebis.


Jag och Peter är ju inte så stora heller så det kanske kan bero på det!?


Jag vet inte, men han sa iallafall att vi inte behöver oroa oss.


Jag äter ju fortfarande mjölkfri kost men jag tycker inte att det gör någon skillnad.


Men jag får väll fortsätta ett tag till så får vi se om det händer något eller m jag kan gå tillbaka till bara laktosfritt.


Jag läste någonstans att det inte spelar någon roll om man äter laktosfritt eftersom vi har laktos i bröstmjölken ändå.


Men jag tyckte ju helt klart att det gav resultat när jag slutade med det.


Det tog ju kanske fem dagar och sen så blev det mycket mindre skrik på kvällarna.


Så egentligen spelar det ju ingen roll vad jag läste men men.





Pluttan har i vilket fall som helst börjat skrika mer nu på sistone.


Vet inte vad det beror på, hon vill inte ha mat ibland så jag blir lite orolig men som sagt doktorn sa det att så länge hon går upp i vikt även om det är 5gram så går hon iallafall upp.


Det är när dom börjar dimpa neråt som man måste ta tag i saken ordentligt.


Men jag blir väldigt orolig när jag vet att hon spyr ändå ganska mycket tycker jag och så går hon inte upp så himla mycket i vikt heller.


Jag håller tummarna så hårt att dom nästan vitnar för imorgon för då är det föräldragrupp och efter det så ska vi väga och mäta lillan.


Ååå vad glad jag skulle bli om det kan vända och hon går upp mer i vikt och spyr mindre från NU!!!


Det är så jobbig att gå runt och va orolig hela tiden.


Varje gång hon har ätit så håller man henne så stilla det bara går så hon får rapa men så att hon inte ska spy.


Förut så puttade jag lite i rumpan så hon skulle rapa men nu smeker jag lite på ryggen ibland bara jätteförsiktigt för att inte "slå" upp maten igen.


Men ibland vill hon knappt ha mat alls.


Just det jag skulle ju ge henne ersättning efter varje måltid också.


Typ 20 min efter hon har amma så skulle hon få flaska men det går ju inte alls.


Hon vill inte ha det så tätt inpå.


Jag har testat att vänta ett tag också men det går inge bra det heller.


Men som sagt ibland vill hon inte ha mat alls, hon snuttar i kanske 1 minut och sen skriker hon bara.


Även om jag testar med andra tutten eller ligger ner eller provar andra ställningar så hjälper det inte.


Usch va jobbigt det är när man inte vet så mycket, hade hon kunnat prata och säga vad det är för fel så hade allt vart så enkelt.


Men det tar väll ett litet tag innan man lär känna varandra fullt ut.


Men hon verkar ju inte lida av att spy och inte äta så mycket iallafall för hon ligger ock skrattar och är vaken långa stunder numera så så farligt kan det ju inte vara.

Hon är så söt min lilla sessa.. :)
Ska försöka vila lite nu för lillpluttan tycker numera att morgonen börjar mellan 6-6.30 på morgonen. *Gäääääsp*
Just det på söndag är det dop men jag skriver mer om det sen.
Bye.........